Jag tycker att det mysigaste som finns är helger man spenderar tillsammans. Spelar ingen roll om det blir en långsam morgon med sovmorgon, eller om båda är pigga och uppe med tuppen. Spelar heller ingen större roll om det regnar eller är sol, det finns mycket man kan hitta på tillsammans ändå. "Nackdelen" med min killes arbetstider är att han inte alltid är hemma de dagar då jag är ledig från mitt jobb. Våra tider och scheman matchar inte. Han har mer oregelbundenhet än mina sju till fyra. Han har längre arbetspass mer sällan.. ibland nätter och ibland helger... vilket jag tycker är lika tråkigt varje gång.
Det handlar inte om att jag inte klarar mig själv, såklart jag gör, men det är tråkigt att behöva hitta på saker ensam när många i ens omgivning gör saker som par. De flesta vi känner är lediga på helgen och passar på att grilla eller laga middag då. Givetvis kan jag komma ändå (om man blir inbjuden) men det känns inte lika bra att vara den som är ensam i ett sällskap. Det blir en helt annan sak när man inte själv väljer att vara ensam en dag eller helg. Jag som dessutom är en ganska sällskapssjuk person, som gärna myser hemma och inte slår klackarna i taket varje helg, känner mig stundtals lite ensam.
Det handlar om saknad, frånvaro av min favoritperson. Den person som jag kan vara sig själv med, slappna av med, ha roligt och mysigt med. Den person jag längtat efter under arbetsveckan när hamsterhjulet bara rullar på. Jag tror att det är precis där det skaver för mig; Känslan av att vara ensam i en tvåsamhet. Man är inte singel och sökande längre - man har redan funnit sin person - men personen är borta på jobb. Tur att tjejkompisarna finns (var rädd om dem!).
I stunder då diverse känslor kommer rullandes över mig finns det en bästa sägning att ta till:
Jagkanske känner mig sorglig, men jag är inte sorglig.
Jag är banne mig stark och självständig.


Det är bra att påminna sig själv; tänk på allt bra jag gjort idag: Handlat, städat, tränat, solat, lagat mat och tagit hand om mig själv, vårt hem och vår lilla bebis Lowa. 100% girlpower där vi klarar oss även om det inte är lika kul ;) Jonas och jag brukar höras i telefon regelbundet under hans långpass, lite för att han vill veta att jag har det bra tror jag, och då passar jag på att påminna honom om att jag älskar honom, saknar honom och klarar mig. Snart är han hemma igen <3
Någon som känner igen sig i olika arbetstider och miss-matchade scheman?